|
|
|
|
Den permanenta fysiska smärtan är inte sällan nedbrytande för människan. Man talar inte om lidandet och ångesten som driver missbrukaren av den enkla anledningen att det inte bidrar till tillfrisknandet utan möjligen tvärtom. Likväl finns de där och skadan man gör sin omgivning är bara pålagringar. Det är lovärt och starkt att kunna övervinna detta. Önskar ett gott liv i framtiden
|
|
|
Vet hur det känns. Har gått med ständig molande värk sedan 1999. 365 dagar om året, varav 80-130 dygn är ett helvete beroende på väderleken och man knaprar tradolan och 1gr panodil som snask och är yr i bollen samt tvingas isolera sig i hemmet, inta kan ta sig någonstans med bilen, cykeln. Allt pga att OP läkarna slant och skadade nerverna på Scan Öst (VBG sjukhus). Ett livslångt lidande. Men det syns inte utanpå att man har värk, man håller käft och biter ihop inom sig. Men den finns där som en evig följeslagare dag in, dag ut, och det finns ingen bot för läkarslarvet.
|
|
|
|