| Arkivet |
Polisens krafttag kring brott i nära relationer ger resultat
2008 granskade Brottsförebyggande rådet (Brå) polisens arbete med våld i nära relationer. Rapporten resulterade i ett omfattande utbildningsarbete bland landets poliser.
I Varberg har man jobbat med frågan sedan i våras. Nu, ett år senare, konstaterar kriminalinspektör Thomas Glans att arbetat fått en positiv effekt.
|
|
– Sedan vi började har kvaliteten på det material som vi presterar till åklagaren blivit betydligt bättre, det innebär ju att de inte behöver begära kompletteringar och handläggningstiden blir kortare. Allting blir färskvara, säger Thomas Glans, kriminalinspektör vid polisen i Varberg.
Under det år som gått har samtliga poliser i Halland, och även många civilanställda inom myndigheten, fått gå den fyra timmar långa utbildningen under handledning av Thomas Glans, polis Hanna Arnell och kammaråklagare Lena Lithner.
Håller videoförhör
Sammanlagt rör det sig om cirka 500 poliser som fått större kunskap i hur man på bästa sätt bemöter en misshandlad kvinna.
– Det som är svårt är att bilda sig en uppfattning om situationen när man kommer till en bostad. Framgår det att kvinnan blivit misshandlad så är det en indikation på att det förekommer grov kvinnofridskränkning, vilket innebär en upprepad kränkning genom misshandel, både fysisk och psykisk, säger Thomas Glans.
– I dag jobbar vi med två patruller, en som griper mannen och en som jobbar med kvinnan. Det som är nytt är att vi, efter att vi fått iväg mannen från bostaden, håller ett videoförhör med kvinnan i det tillstånd hon befinner sig i. Då strävar vi efter att kvinnan ska berätta ett händelseförlopp och efter det dokumenterar vi kvinnans skador. Sedan vill vi även filma hela bostaden för att få en helhetsbild, det kan ju till exempel ligga omkullvälta möbler som stödjer händelsen.
Fler som fullföljer
Efter förhör så ser polisen till att kvinnan har någon att prata med och de kan även skjutsa henne till sjukhuset om hon behöver vård.
– Det betyder väldigt mycket för utredningen om skadorna är dokumenterade. I dag är det många kvinnor som själva dokumenterar sina skador genom att ta kort med kameran i sin mobiltelefon och det är också sådant vi kan gå tillbaka och titta på, säger Thomas Glans.
Den nya arbetsmetoden gör att polisen i dag kan presentera en bredare förundersökning som sedan ligger till grund för ett eventuellt åtal. Det problem som finns, och som alltid har funnits, är att många kvinnor beslutar sig för att inte medverka, vilket i sin tur leder till att många fall läggs ner.
Videoförhöret har, enligt Glans, gjort att fler kvinnor väljer att gå vidare med åtalet.
– Det finns kvinnor som vill medverka i det här för de har kommit så långt i sin relation att de inser att de måste gå skilda vägar. Men många kvinnor väljer tyvärr att inte gå vidare. Finns det här videoförhöret så gör det att många kvinnor väljer att fullfölja sin anmälan, säger han.
Utländska kvinnor
I sin rapport påpekade Brå att polisen också måste bli bättre på att uppmärksamma kvinnor av annan härkomst.
I dag ser polisen till att alltid ha med en tolk vid förhör med kvinnor som inte har svenska som modersmål.
– Det är viktigt att förstå nyanserna i det de berättar, så vi har alltid med en tolk som sitter med. Det svåra är att många har uppfattningen att man får ta lite smäll och vissa kvinnor är uppfostrade på det sättet att de aldrig ens skulle berätta om de blir slagna hemma, säger Thomas Glans.
– Acceptera aldrig ett slag, för får du ett så får du ett till, avslutar han.
FAKTA/ Polisens arbete kring brott i nära relationer
I regeringens handlingsplan listas 56 åtgärder inom följande insatsområden:
• Ökat skydd och stöd till dem som utsätts för våld.
• Stärkt förebyggande arbete.
• Stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet.
• Fler insatser för att få våldsutövare att sluta slå.
• Ökad samverkan och ökade kunskaper.
Källa: Rikspolisstyrelsen
Text & Foto Jessica Petersson
jessica.petersson@varbergsposten.se
|
|
|
|
|
|
