| Arkivet |
Promenad-pepp
Tänkte jag skulle använda tangentbordet till att slå två flugor i en smäll idag. I takt med att magen växer har jag nämligen blivit alltför lat för att ta promenader. Så jag behöver peppa mig själv och det vore ju trevligt om jag kan göra det genom att skriva om det så att någon annan också blir motiverad att ge sig ut i den kvittrande, knoppande våren.
|
|
Varför ska man då promenera? Frisk luft och motion brukar vara det som står överst på hurtbullarnas lista. Men de argumenten är inte tillräckligt inspirerande för att jag ska lämna läsfåtöljen. Grejen är att jag egentligen vet att det är så mycket mer som är positivt med att ge sig ut och spatsera i naturen.
Ett citat som jag gillar är ”änglar viskar till dem som promenerar”. Jag gillar det för att det stämmer. Jag har fått hur många bra idéer som helst och massor av inspiration när jag promenerat. Men det räcker inte med den korta 15-minutersrundan jag fuskar med just nu, nej, kreativiteten brukar dyka upp när jag kommit förbi vändplatsen och genom skogsgläntan till andra änden av Norra Näs, efter cirka en halvtimme skulle jag gissa.
Troligen har den här effekten att göra med att hjärnvågorna vaggas in på en ny frekvens av det rytmiska dunsandet av mina gympadojjor mot underlaget. Lite som i meditation. En del av idéerna jag fått har lett till inkomster och många har lett till glädje – varför ska jag förneka mig mer sån’t?
En annan anledning att promenader är bra är för att hjärnan gillar att se lite nya, organiska former. Det finns forskning på det här. När jag sitter som nu, inne på mitt kontor, är jag omgiven av raka linjer och vinklar, skapade av människor. Skrivbordet, väggarna, taket, tavlorna, datorskärmen, telefonen… Raka linjer som får en att tänka rätlinjiga, likartade tankar. Visserligen har jag en rund taklampa men hur ofta sitter man och stirrar i taket?
Hjärnan gillar omväxlingen som finns i naturen, det oregelbundna och vilda. De stora ekarna som svajar i vinden, havets skiftande yta och färger, stenarna i vägkanten, vitsipporna på backsluttningen. De många ljuden och dofterna, känslan av vinden i håret. Vi mår bättre när vi får en rejäl dos av natur varje dag, det är forskarna överrens om. Vi blir lugnare, gladare och får bättre hälsa.
Det behöver förresten inte vara en jättedos, se till att ha lite fina saker i din närhet på jobbet. Jag har två glascylindrar med snäckor som jag samlat på tidigare promenader, fina stenar, en orkidé och en aloe vera-planta i närmaste fönstret och fler blommor i ett annat.
Fast vänta! Det där argumentet ger mig ju en anledning att smita från promenaden. Det måste väl ändå vara så att ju mer natur desto bättre, det bestämmer jag här och nu.
Hm, jag börjar känna lite av vandringslusten spritta i benen. Sneglar ut genom fönstret och funderar på vilka kläder som är lämpliga idag. Vad finns det mer för argument?
Jo, sen har vi ju de där självklara, bagatellartade följderna som att blodtrycket sänks, man får mer energi, bättre sömn, bättre självkänsla (”genom att ta en promenad har jag gjort något positivt för mig själv idag”), bättre immunförsvar och minskad risk för olika sjukdomar.
Pang, där fick jag båda flugorna – krönikan är färdigskriven och jag tänker ge mig ut och spankulera, lukta på nyutslagna björklöv och lyssna på koltrastar.
Hänger du på?
Ulrika
|
|
|
|
|
|
