|
|
|
Jag gick mig ut på vandring i vår vackra stad. Mitt första mål var Komedianten, Varbergs kulturhus. Efter att ha läst såväl artiklar som insändare, så kände jag mig nyfiken på att ta en närmare titt på denna pampiga byggnad.
Väl innanför glasdörrarna så möttes jag av ett stort, ljust och härligt rum, där män och kvinnor i övre medelåldern satt och läste gratistidningar så att trycksvärtan upplöstes. Till vänster finns ett fik samt en trappa, vilken leder upp till konsthallen. Där visade det sig dessvärre vara stängt, då klockan bara just passerat tio på förmiddagen. Detta grämde mig, skulle jag nu inte få se den omtalade nakna mannen och hans vänner fåglarna? Men så när jag styrde kosan mot biblioteksavdelningen och samtidigt böjde huvudet kraftigt bakåt, så såg jag honom. Liten och naken, hängde han vågrätt från taket omgiven av stora svarta fåglar. Snyggt? Jag vet inte. Tog jag till mig budskapet? Tveksamt. Blev jag upprörd? Inte ett smack.
Därefter gjorde jag en lov upp på andra våning. Även där var det ljust, luftigt och trevligt att vistas.
Jag lånade ingen bok, drack inget kaffe eller såg på någon konst. Inte denna gång, men till Komedianten återvänder jag gärna igen.
Efter mitt kulturella besök promenerade jag längs Kungsgatan, och passerade på min väg Restaurang Värdshuset. Där visade det sig att man anammat de spanska charterorternas trend, med att förse menyn med bilder utav maträtterna.
Snyggt? Nä, mat ser sällan aptitligt ut på bild. Tog jag till mig budskapet? Jovars. Blev jag hungrig? Inte ett smack.
Mitt nästa stopp på promenaden blev Pol Pot parken. Nej ursäkta, Engelska parken skall det vara. Här har man i likhet med biblioteket genomfört en ansiktslyftning. Nu var det visserligen ett år sedan, men jag kan konstatera att det blev bra. En hel del träd har fått kliva åt sidan, till fördel för solljuset. Gräsytor har öppnats upp, där människor kan umgås. Precis så som det enligt mig skall vara i en park. Då jag tillhör dem som anser att en park skall nyttjas och leva, istället för att fungera som ett museum för krokusar och porlande vatten.
Efter besöket var jag tvungen att bege mig till Galleria Trädgården. Jo jag skriver tvungen, då jag tycker att gallerian i Varberg är något av det tråkigaste den här staden har att erbjuda. Inget ont om de butiker som bedriver sin verksamhet där. Men jösses vilka trista lokaler. Att se färg torka, är en känslomässig klimax i jämförelse med vad detta stenkomplex erbjuder. Inga färger, runda former eller detaljer som främjar trivseln.
Gallerian är ett ställe genom vilket man hastigt vill passera, så snart man gjort vad man skulle. Vilket knappast kan vara meningen med ett köpcentrum?
Efter att likt en medelålders farbror strövat Varberg fram med händerna på ryggen, så gick jag till Nyfiket och drack en pilsner. Där ser det ut ungefär som det alltid har gjort, och ölen smakar precis som den brukar göra. Om jag blev besviken? Inte ett smack.
Jonas Paulson
|
|
|
|
Linda Mehrens Flodin
|
2012-02-15 10:25
|
|
ang: Stadsvandring
|
|
| |
Äntligen, det här är ju verkligen ditt forum! Vill läsa mer!
|
|
|
Lisa
|
2012-02-16 13:40
|
|
ang: Stadsvandring
|
|
| |
En nästan övertydlig beskrivning av Varbergs vibrerande stadsliv. Intressant? Inte ett smack...
|
|
|
Lokalpatriot
|
2012-02-18 10:26
|
|
ang: Stadsvandring
|
|
| |
Fin stad.
|
|
|
Egon
|
2012-02-19 15:10
|
|
ang: Stadsvandring
|
|
| |
Jag vill ha DOMUS tillbaka, det var roligt när man kunde parkera där dom säljer mattor och alldeles för dyrt kaffe idag.
|
|
|
|
|
|
Prenumerera via RSS
